Moms visas:

Hjärtstartare: Hur de fungerar och vad du behöver veta

Plötsligt hjärtstopp är ett globalt problem, årligen dör fler av plötsligt hjärtstopp än bilolyckor, bränder, vapen, influensa, lunginflammation, bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer kombinerat! Vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus dör ungefär 90%, endast 10% överlever.

 

Men när hjärtstoppet bevittnas av någon och denna person kan använda en hjärtstartare (AED) inom de första minutrarna efter hjärtstoppet, kan överlevnaden öka dramatiskt till uppåt 70%. Uppenbarligen har hjärtstartare som placeras på arbetsplatser, butiker, restauranger och andra offentliga platser och till och med i privata hem potential att rädda liv.

 

Men hur fungerar dessa livräddande hjärtstartare?

För att förstår hur en hjärtstartare fungerar hjälper det att börja med att titta på hur en människas hjärta fungerar. Hjärtat med dess fyra kammare, fungerar som en pump och kamrarna som pumpar blodet koordineras av hjärtarts elektriska system. De fyra kamrarna består av två förmak, vilka är lokaliserade ovanför och två ventriklar, lokaliserade nedanför.

 

Inom det högra förmakets vägg finns det en liten yta av väldigt specialiserad vävnad som heter Sinusknutan även kallat SA-knutan. I ett friskt hjärta genererar SA-knutan en elektrisk signal 60 till 100 gånger per minut. Denna elektriska impuls sprider sig till de båda förmaken, vilket gör att de kontraherar och tömmer förmaken på blod som pressas till de båda ventriklarna nedanför. Den elektriska signalen förflyttar sig sedan ned till AV-knutan, som är lokaliserad centralt i hjärtat mellan förmak och ventriklar och sedan delas signalen i två vägar som aktiverar båda ventriklarna, vilka kontraherar och pressar blodet ut i kroppen.

 

Det finns flera olika anledningar till att en person drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, alltifrån en blockering i ett eller flera av hjärtats olika artärer, en obalans i blodets elektrolyter, till ett trauma eller även en sjukdom i hjärtats egna elektriska system. Men oavsett anledning, när ett plötsligt hjärtstopp inträffar, slutar hjärtat att slå helt eller slagen är så svaga och oregelbundna att hjärtat inte klarar av att pump blod, vilket leder till att personen som drabbas blir medvetslös och kollapsar.

 

En person som har drabbats av plötsligt hjärtstopp kan ha en av flera olika underliggande oregelbundna hjärtrytmer eller ingen rytm alls. Om hjärtat har slutat att slå helt (asystoli) finns det ingen elektrisk aktivitet i hjärtat.

 

Att ge en person som har asystoli (i vardagligt tal är död) en strömstöt gör ingen nytta för att få hjärtat att börja slå normalt igen, även om du kanske har sett det hjälpa i vissa filmer. Hjärtstartare analyserar hjärtrytmen hos patienten och kommer vid asystoli att ej leverera någon strömstöt eftersom det inte hjälper hjärtat. Istället krävs att hjärt-lungräddning (HLR) påbörjas så fort hjärtstartare säger det.

 

Om hjärtat har en onormal rytm såsom ventrikeltakykardi (VT), ventrikelflimmer eller supraventrikulär takykardi (SVT) kan hjärtstartare leverera en elektrisk shock om ”återställer” hjärtat och i flera fall återfår hjärtat en normal rytm.

 

Lyckligtvis är dagens hjärtstartare så pass sofistikerade att läsa av hjärtats elektriska rytm eller avsaknad av rytm och sedan skicka en livräddande strömstöt. Om hjärtstartaren kommer fram till att en shock inte hjälper så kommer maskinen inte att ge någon shock.

 

Dagens hjärtstartare är gjorda att vara väldigt enkla att använda och har tydliga steg för steg ljudinstruktioner och textinstruktioner / bildinstruktioner för att guida användaren genom hela processen. I huvuddrag är allt du behöver att starta hjärtstartaren och sätta fast elektroderna på patientens bara bröstkorg enligt bilderna. Om någon kan starta hjärt-lungräddning medan du följer hjärtstartarens instruktioner är det bra.

 

Detta för oss till jämförelsen mellan två typer av hjärtstartare i samhället; halv- och hel-automatisk. Både halv och helautomatiska hjärtstartare gör samma sak: de analyserar hjärtats rytm genom de elektroder som sätts fast på patientens bröstkorg och om hjärtrytmen visar sig vara en som hjälps av att ge en shock så kommer maskinen att leverera en shock.

 

Men det finn sen viktig skillnad mellan de båda typerna av hjärtstartare. En helautomatisk hjärtstartare gör precis vad ordet helautomatisk implicerar: efter att elektroderna har placerats mot patientens bröstkorg börjar maskinen analysera hjärtrytmen, genom ljudinstruktioner uppmanar den dig att ingen ska röra patienten och sedan skickar den en strömstöt utan att du behöver göra någonting. Den halvautomatiska modellen analyserar hjärtrytmen, varnar att ingen ska röra patienten och sedan behöver användaren trycka på shock knappen för att hjärtstartaren ska skicka en strömstöt.

 

Vid en första anblick kan det verka som att den helautomatiska hjärtstartaren är ett bättre val eftersom den till skillnad från den halvautomatiska modellen inte kräver mer än att starta maskinen och sätta fast elektroderna. Men då är det viktigt att ta detta i beaktning: när någon får ett hjärtstopp och faller ihop medvetslös, på tex en arbetsplats, restaurang eller galleria, så kommer situationen att vara väldigt kaotiskt med mycket ljud och människor på plats. Och trots att en helautomatisk hjärtstartare varnar omgivningen att inte röra patienten innan den skickar en strömstöt, så kan det på grund av ljudnivån och den röriga situationen på platsen vara svårt att uppfatta instruktionen. Dagens hjärtstartare kan inte avbryta strömstöten även om någon rör patienten vilket medför en risk att den som rör patienten själv kan få en shock. Detta innebär också att den som har ett hjärtstopp inte får den livräddande strömstöt som behövs.

 

Det vanligaste resultatet av en ofrivillig shock av en hjärtstartare är att användaren eller personen i omgivningen får en pirrande känsla i kroppen följt av smärta men risk för livshotande arytmier kan också inträffa och personen som drabbas bör undersökas snarast.

 

Hur mycket ström kroppen utsätts för vid en sådan olycka och vilka skador som uppstår beror på flera olika variabler. Det kan vara hur nära personen var elektroderna när stöten skickades och / eller timingen av stöten och den som får stötens egen hjärtrytm. 

 

Halvautomatiska hjärtstartare minskar risken signifikant att användaren eller någon i omgivningen av misstag skulle få ström i sig eftersom de kräver att användaren trycker på shock knappen innan en strömstöt skickas, vilket ger användaren tid att varna omgivningen att hålla avstånd och att ingen rör patienten. Skulle någon röra sig mot patienten kan användaren avvakta med stöten tills det är säkert.

 

Oavsett vilken typ av maskin du väljer är lämplig för dig, så är du som livräddare och hjärtstartaren det som räddar liv vid hjärtstopp. Vi hoppas att du aldrig behöver använda en hjärtstartare men om ett hjärtstopp inträffar i din närhet och det finns en hjärtstartare tillgänglig är det av yttersta vikt att den används. Om du bestämmer dig för att införskaffa en hjärtstartare till ditt hem eller arbetsplats finns möjligheten att rädda liv om olyckan är framme och familjemedlemmar, kollegor och kunder skulle säkert för alltid vara tacksamma att den fanns tillgänglig om det behövdes.

Om du är intresserad av att köpa en hjärtstartare kan du läsa vår artikel där vi har jämfört olika hjärtstartares funktioner, pris, garantitid och ger dig några olika rekommendationer: https://butik.hjartstartare-aed.se/blogg/2019/aug/hjartstartare-bast-i-test-2019-2020/

 

Referenser - 

Meaney PA, Bobrow BJ, Mancini ME, Christenson J, de Caen AR, Bhanji F, Abella BS, Kleinman ME, Edelson DP, Berg RA, Aufderheide TP, Menon V, Leary M; CPR Quality Summit Investigators, the American Heart Association Emergency Cardiovascular Care Committee, and the Council on Cardiopulmonary, Critical Care, Perioperative and Resuscitation. Cardiopulmonary resuscitation quality: [corrected] improving cardiac resuscitation outcomes both inside and outside the hospital: a consensus statement from the American Heart Association. Circulation. 2013 Jul 23;128(4):417-35. doi: 10.1161/CIR.0b013e31829d8654. Epub 2013 Jun 25. Erratum in: Circulation. 2013 Aug 20;128(8):e120. Erratum in: Circulation. 2013 Nov 12;128(20):e408. PMID: 23801105.

Berdowski J, Berg RA, Tijssen JG, Koster RW. Global incidences of out-of-hospital cardiac arrest and survival rates: systematic review of 67 prospective studies. Resuscitation. 2010;81:1479–1487.

Ringh M, Jonsson M, Nordberg P, Fredman D, Hasselqvist-Ax I, Hakansson F, Claesson A, Riva G, Hollenberg J. Survival after public access defibrillation in Stockholm, Sweden: a striking success. Resuscitation. 2015;91:1–7.

Lowery DR, Cantillon D, Marciniak D. Are we all clear? Unintended shocks to caregivers during cardiopulmonary resuscitation. Cleve Clin J Med. 2020 Jan;87(1):16-18. doi: 10.3949/ccjm.87a.19022. Epub 2020 Jan 2. PMID: 31990650.

0 kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägg ännu. Bli den första att kommentera!

Handlar du som privatperson eller företag?

Privatperson Företag