Produkten har blivit tillagd i varukorgen
Plötsligt hjärtstopp under idrott kan drabba även unga, friska och vältränade personer. Det sker oftast utan förvarning och kan vara livshotande om inte rätt åtgärder sätts in omedelbart. Men vad är det egentligen som händer i kroppen? Vem riskerar att drabbas, och hur kan idrottsföreningar arbeta förebyggande?
Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats elektriska system kollapsar, vilket leder till att hjärtat slutar pumpa blod på ett effektivt sätt. Den drabbade förlorar medvetandet inom sekunder, och utan snabb insats – framför allt hjärt-lungräddning (HLR) och defibrillering – leder tillståndet snabbt till döden. Det är inte detsamma som hjärtinfarkt, även om en infarkt kan orsaka hjärtstopp.
Enligt Svenska HLR-rådet drabbas omkring 6 000 personer per år i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, och ungefär 10–15 % överlever – men överlevnaden ökar dramatiskt om en hjärtstartare används inom 3 minuter.
Många förknippar hjärtstopp med äldre personer med känd hjärtsjukdom, men inom idrott sker det ofta hos unga män mellan 15 och 35 år – ofta helt utan tidigare symtom. Enligt Europeiska hjärtförbundet är det betydligt vanligare hos män än kvinnor. Idrottare, både amatörer och elit, utsätter hjärtat för extrem belastning, och ibland blottläggs dolda hjärtsjukdomar just under fysisk ansträngning.
1–2 per 100 000 unga idrottare drabbas årligen
80–90 % är män
Cirka 60 % av fallen har ett bakomliggande hjärtfel som tidigare inte upptäckts
Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) – förtjockning av hjärtmuskeln som kan störa den elektriska impulsen.
Arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC) – genetisk sjukdom som påverkar hjärtats rytm.
Kongenitala koronaranomalier – medfödda fel i kranskärlens anatomi.
Jonkanalssjukdomar – t.ex. långt QT-syndrom, Brugada-syndrom, CPVT.
Kranskärlssjukdom (ateroskleros) – vanligast och ofta oupptäckt.
Tidigare hjärtinfarkt – där ärrvävnad kan trigga arytmier.
Alla fall går inte att förutse, men mycket kan göras:
Medicinsk screening – t.ex. EKG i vila och arbetsprov kan avslöja riskfaktorer.
Symtomkännedom – svimning vid ansträngning, oregelbunden puls eller bröstsmärtor ska alltid utredas.
Familjehistorik – plötsliga dödsfall i släkten före 50 års ålder kan vara en varningssignal.
I Italien infördes på 1980-talet ett nationellt screeningprogram för unga idrottare, vilket ledde till en 89 % minskning av idrottsrelaterade dödsfall (Corrado et al. JAMA, 2006).
Ett känt fall är den danske fotbollsspelaren Christian Eriksen som drabbades av hjärtstopp under EM 2021. Tack vare snabb insats av medicinsk personal och användning av hjärtstartare överlevde han – ett bevis på vikten av rätt utrustning och beredskap.
I Sverige avled 15-årige Victor efter att ha kollapsat på en fotbollsträning. Han hade ett oupptäckt hjärtfel. Fallet ledde till nationell diskussion om screening av ungdomsidrottare.
Föreningar har ett moraliskt – och i vissa fall juridiskt – ansvar att skapa en trygg miljö. Allt fler kommuner kräver att offentligt finansierade anläggningar ska ha hjärtstartare. Förbund inom fotboll, hockey och handboll har även egna riktlinjer.
Föreningen bör:
Erbjuda HLR-utbildning till ledare och aktiva
Ha en lättillgänglig hjärtstartare
Ha en krisplan och tydliga rutiner vid plötsliga olyckor
Dokumentera utbildningsinsatser och underhåll av utrustning
Placera hjärtstartare synligt, helst inom 3 minuters räckvidd från alla träningsytor
Skylta tydligt med "AED finns här"
Öva scenarion minst en gång per säsong
Utse ansvariga per lag eller träningsgrupp
Uppdatera krisplanen årligen
Tips: Svenska HLR-rådet erbjuder gratis checklistor och utbildningsmaterial via hlr.nu.
Plötsligt hjärtstopp är ovanligt – men när det inträffar är det ofta under fysisk ansträngning. Genom ökad medvetenhet, förebyggande hälsokontroller och rätt beredskap kan många liv räddas. En hjärtstartare är ingen kostnad – det är en livförsäkring.
Gör er idrottsplats hjärtsäker. Börja med att utbilda er i HLR och installera en hjärtstartare.
