Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan och är en av våra allvarligaste folksjukdomar.
Stroke beror i 85 procent av fallen på att en blodpropp blockerar ett blodkärl till eller i hjärnan vilket i sin tur leder till bristande blodförsörjning och till att cellerna i den drabbade delen av hjärnan dör. Det är oftast ett av de mindre blodkärlen i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till. Detta tillstånd kallas för hjärninfarkt. Stroke kan även orsakas av hjärnblödning. Detta tillstånd uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister och orsakar blödning. Blodansamlingen som uppstår kan orsaka allvarliga skador på hjärnvävnaden om inte blodet avlägsnas snabbt. Vid båda dessa typer av stroke så krävs det at personen får kvalificerad vård på sjukhus så snabbt som möjligt. Med hjälp av röntgenundersökning ser man om stroken beror på en blödning eller en blodpropp.
En stroke som uppstår på grund av en blodpropp ger vanligtvis inte några smärtor. Det är också det som gör att många människor väntar alltför länge innan man kontaktar sjukvården, antagligen i hopp om att tillståndet ska förbättras. Stroke som uppstår på grund av en blödning kan ge kraftig huvudvärk och illamående.
Det är viktigt att känna till symtomen som är gemensamma för båda typerna av stroke. Beroende på hjärninfarktens eller blödningens storlek och vart den uppstått så kan ett eller flera av symtomen utvecklas väldigt snabbt hos den drabbade personen.
Nedan går vi igenom de vanligaste symtomen.
- Förlamning i den ena kroppshalvan och/eller ansiktet.
- Gången blir ostadig.
- Svårt att prata, läsa och förstå vad en annan person säger.
- Huvudvärk och kraftigt illamående
- Plötslig synnedsättning på ena eller båda ögonen.
- Om personen beskriver sitt eget tillstånd som en ”explosion” i huvudet.
- Svårt att svälja
- Förändringar av ljud och ljuskänslighet.
- Förvirring, ilska eller irritation hos den drabbade.
- Medvetslöshet.
Det finns en tydlig modell för hur man på ett snabbt sätt kan fastställa om en person drabbats av stroke det så kallade AKUT-testet.
A- står för ansikte och går ut på att du ber personen le och visa tänderna. Om ena mungipan hänger ringer du 112
K- står för kroppsdel och går ut på att du ber personen lyfta armarna och hålla kvar dem i upplyft läge i tio sekunder. Om ena armen faller ringer du 112.
U- står för uttal och går ut på du ber personen uttala en enkel mening, till exempel ”Det är vacker väder idag”. Om personen sluddrar ringer du 112.
T- står för tid och syftar till att ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.
Om du ser att en person visar på ett eller flera ovannämnda symtom på stroke gör följande:
- Använd dig av minnesregeln AKUT.
- Larma 112
- Ge inte personen någonting att dricka.
- Lämna inte personen ensam i väntan på ambulans och motverka även att personen kyls ner.
- Om personen skulle drabbas av medvetslöshet, placera personen i stabilt sidoläge och kontrollera andningen koninuerligt.
Vilken behandling en person får beror på vad som är orsaken till att stroken uppkommit. För att begränsa skadorna på hjärnan är det viktigt att tillförseln av näring och syre vara så bra som möjligt. Därför kontrolleras blodtryck, hjärnfunktioner, andning och eventuell diabetes noggrant av läkare.
En blödning under den innersta hjärnhinnan beror ofta på ett litet pulsåderbråck på hjärnans yta. Läkaren kan då välja att gå in med en tung slang i pulsåderbråcket för att förhindra en ny blödning.
Det kan även krävas operation om blödningen har inträffat inne i hjärnvävnaden och om personens tillstånd försämras kraftigt och blödningen ligger ytligt.
Efter att en person haft en stroke får personen gå på regelbundna återbesök hos läkare. Det sker oftast i samband med rehabilitering hos sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut och ibland logoped.
Stroke kan leda till demens om känsliga eller stora delar av hjärnan skadats, har personen haft flera fall av stroke ökar risken för demens.
Hjärndöden är ett tillstånd när hjärnan sväller till följd av ansamling av vätska inne i hjärnan. Det finns dessvärre inget effektivt läkemedel för detta tillstånd men det ibland kan personen bli opererad.
Blodpropp i benen är en eventuell följd av längre tid av stillaliggande. Den stora faran med en propp i benet är att den lossnar och ger sig iväg till lungorna som i sin tur leder till ett livshotande tillstånd. Träning och blodförtunnande läkemedel kan användas för att motverka.
Lunginflammation, Epileptiska anfall och depression är andra eventuella komplikationer som kan följa efter en stroke.
Det viktigaste vid en misstänkt stroke är att den drabbade får läkarvård snabbt och kom ihåg: Vid osäkerhet ska man tänka på att det enda fel man kan göra är att inte agera alls.
Ta hand om er!
Referenser:
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/